Stämjärnet är känt sedan stenåldern och då utfört i flinta. Stämjärn har många användningsområden, men framförallt är det ett precisionsverktyg när man sinkar, gradar eller utför andra hopfogningar i möbeltillverkning. Stämjärnet har slipfas på en sida och är plan på baksidan. Det drivs ofta med hjälp av en klubba. De finns i bredder från 3 mm - 50 mm. I vissa fall används stämjärn även för timring.
Europeiskt stämjärn
Det europeiska stämjärnet har ett långt blad, vilket har fördelen att det kan slipas många gånger. Nackdelen är att det kan bli lite tungt när man behöver arbeta med precision.
Japanskt stämjärn
De japanska stämjärnen är kända för sin höga kvalité. De är handsmidda och laminerade med två lager stål och vissa är tom mönstervällda. De har kortare blad vilket gör dem behändiga och lätta att arbeta med. På baksidan är de plan på baksidan som de europeiska, men bara längst fram mot eggen, resten av baksidan är svagt urskålad, vilket förenklar bryningen.
![]() Tre stämjärn och en skölp |
![]() Ett stämjärn och en skölp. |
![]() Europeiskt stämjärn |